Tisdag 11-20
Onsdag-lördag 11-16
Adress
Läroverksgatan 1
891 33 Örnsköldsvik
Tfn: 0660-886 00
Fax: 0660-886 40
museum@ornskoldsvik.se
Guldsmedstradition
Ernst Green övertog 1919 affären, där han tidigare tjänstgjort mellan åren 1908 — 1915.
Green erhöll 1933/34 mästarbrev som urmakare och optiker. Green anställde guldsmeder som arbetade med tillverkning och lagning av guld- och silverföremål. När det gällde svårare lagningar och nytillverkning av ädelmetall lät juvelerarbutikerna i Örnsköldsvik Greens guldsmeder utföra detta. De flesta av stadens nutida guldsmeder har gjort sina första lärospån på Greens.
Sigfrid Sundqvist var Greens första guldsmed. Han gjorde under sin tid hos Green en brudkrona i förgyllt silver till Själevads kyrka. Så småningom anställdes Kjell Gidlöf, som gick i lära hos Sundqvist. Han arbetade hos Greens från 1941 — 1968 och under denna tid övertog Rolf Green butiken efter faderns död 1950.
Till Gidlöfs arbeten hör nattvardssilver för stadskyrkan, en brudkrona i förgyllt silver till Solbergs församling och en oktogon dopfunt i rent silver för Sidensjö kyrka. Gidlöf utbildade sig i gravyr i hos hovgravör Lennart Askvall i Stockholm och utförde en relief i silver för Friska Viljor med ciselerad bild av Paradiskullen. Guldsmeden Tore Wiborg, som gick i lära hos Gidlöf, hjälpte till med dopfunten. Han kom till Greens 1955 .
Från Wiborg fördes hantverkskunskaperna vidare till Hans Jakobsson, Greens nuvarande guldsmed. Han började som gesäll 1964 och blev färdig guldsmed 1970/71.
Guldsmeden Lars Börje Nilsson arbetade också en tid på Greens men öppnade egen firma tillsammans med Agneta Jonsson. Båda har gått en guldsmedsutbildning i Strålsnäs. De blev färdiga gesäller 1973 och mästare 1977.
1485 påbjöd Sten Sture d.ä. och Svea Riksråd att guldsmeden med mästarstämpel skulle garantera guldhalten.
1689 lag om stadsstämpel infördes i hela landet. Denna pittoreska stämpel försvann dock 1860 och ersattes med stadsnamnets begynnelsebokstav. Guldsmedsskrået ansvarade fortfarande för metallens kvalité.
1754 trädde en lag från 1752 i kraft om statlig kontrollstämpel med tre kronor i trepass — den s.k. kattfoten — på guld och silver. Hädanefter skulle Kontrollverket överta kontrollen som tidigare utförts av hantverkarnas skråorganisation. Kontrollstämpling av tenn infördes.
1759 kom påbud om årsbeteckningar. Det betyder att tillverkningsåret anges i kodform med början från 1759. Guld och silver hade mästarstämpel, stadsstämpel och årsbeteckning — d.v.s. ansvarsstämplar — vid denna tid.
1912 ovalen för importarbeten infördes. Bokstaven S för silver kompletterades med kattfoten. Kontrollstämpling för tenn upphörde.
1975 Vågstämpeln CCM infördes som internationell kontrollstämpel.
1988 Kontrollstämpling, d.v.s. kattfot eller oval på guld, silver och platina blev frivillig. När det gäller importarbeten kan man alltså inte längre spåra arbetets ursprung. Ansvarsstämplar på guld och platina kvarstår men i fortsättningen finns inga stämplingskrav på silver.
Kontrollverket har genom tidernas lopp lytt under olika ämbetsverk, på senare tid Mynt- och justeringsverket, med ombud i landsorten. En mästarstämpel på ett guld- eller silverföremål är inte alltid detsamma som en konstnärssignatur. De hantverkare som förr arbetade på en verkstad använde verkstadens stämpel. Nuförtiden ska tillverkaren, oftast en firma, vara registrerad hos Statens provningsanstalt för att använda tillverkarstämpel. Den anställde guldsmeden använder firmans stämpel.
Här finns en förteckning över kontrollstämplar för ädelmetallarbeten i Örnsköldsvik
